Vi har fått en ny lurvig familjemedlem mina vänner! 🥳
Hans namn är….*trumvirvel*….
ORVAR!! 👏👏
Detta är Orvar innan han flyttade hem till oss.
Och här nedan är Orvar idag. I fredags nu (den 16/2) hade han varit hos oss i exakt 3 veckor.
Som vissa av er kanske redan vet så är ju våran katt Kajsa som fyller 5 år nu i mars en ganska ängslig lite tjej. Figaro var ett stort stöd och gav henne mycket trygghet. Det märktes otroligt tydligt när han försvann. Hon kollade nog mycket efter Figaros reaktioner på saker och ting och var han lugn smittade det av sig på henne. Sånt som var nytt mötte Figaro ofta med nyfikenhet. Kajsa har inte riktigt det modet eller nyfikenheten att hon vill trotsa sin rädsla. Därför ger hon efter och håller sig undan det som skrämmer henne istället för att utforska det.
Detta satte lite käppar i hjulet när vi bestämde oss för att adoptera vår hund Hera. Hera som inte hade så mycket erfarenhet av katter sedan innan var även hon lite rädd utav sig. Dock är Hera otroligt nyfiken och vill trots sin rädsla ofta utforska. Men mötet mellan Kajsa och Hera blev inget bra. När den ena ville utforska blev den andre rädd och skrämde upp den andra osv.
Samtidigt ville vi att Kajsa fick sig en ny kompis igen som fortsatte få henne till att våga och växa.
Orvar är en orädd, coollugn, framåt och nyfiken liten kisse. Han är i grund och botten släkt med både Kajsa och Figge. Kajsa är syster till Figaros mamma. Och Orvar är son till Figaros syster. Så Figaro är Orvars morbror. Och Kajsa är Figaros moster och till Orvar blir hon Orvars mormors syster. Hänger ni med? 🤭
Nog med hjärngympa! Orvar har iaf visat sig vara våran räddning som det ser ut hittills 🙌 Han och Hera går jättebra ihop och Orvar vill gärna krypa upp intill Hera för en tupplur. Dom busar och lekar och jag och Kevin pustar ut lite mer för var dag som går. Kajsa var en aning skeptisk till vad vi nu hade släpat med oss hem. Men efter några dagar mjuknade hon allt mer inför den lilla krabaten som stod och morrade och puffade upp sig inför sin egen spegelbild…Nu hör vi om kvällarna hur dom springer maraton på ovanvåningen om kvällarna och busar hejvilt. Tänk att en sån liten filur kan ta en så stor plats ❤️
Han har blivit en bro mellan Kajsa och Hera. Hera får ju nu lov att utforska,nosa och leka och lär sig mer om katter tack vare Orvar. Kajsa ser att Orvar inte blir uppäten av Hera. Kajsa vågar därför röra sig friare i huset och är inte fullt så rädd för Hera. Och Hera bryr sig inte längre lika mycket om Kajsa och låter henne vara ifred då Orvar är roligare att vara med i hennes fall.
Det känns otroligt gött må jag säga att vi nu är påväg åt rätt håll efter mycket oro och tankar som surrat i huvudet en längre tid nu 🙏
Min nyårsafton blev en lugn kväll med fint sällskap och god mat. Ja vi lyxade faktiskt till det såpass att det blev en trerätters meny ☺️
Det var hemma hos våran vän jocke vi tillbringade kvällen tillsammans med hans bror med flickvän. Vi spelade bingo och lite olika frågesportsspel. En av dom gick ut på att svara tvärtom.
T.ex: får man köra bil när man är full?
Det rätta svaret är naturligtvis nej men här ska du snabbt svara ja.
Det är svårare än vad man tror! 😅
Till förrätt var det en slags räkcocktail. Och till varmrätt gjorde vi hasselbackspotatis, flankstek med rödvinssås och jääääklar så gott det var!
Till efterrätt blev det chokladmousse med hallonsås med färska hallon som topping 👌
Sedan började det närma sig tolvslaget….
….och där hälsar vi 2023 välkommen!
Vi mötte upp flera av grannarna och hälsade alla gott nytt år och kollade på fyrverkerierna.
Och jag fick min nyårspuss 🤭❤️
…jag frågade även Kevin om vi kunde ta en liten bild tillsammans….
Men det dröjde inte länge förrän herren i mitten fick nys om vad som försiggick och därmed skulle han också vara med på bild…såklart! 😅
Så sådär såg vårat nyår ut! Önskar er alla en underbar fortsättning på det nya året! 🫶
Som rubriken lyder så vill jag tacka för detta året som gått. Det har varit ett av dom bästa i mitt liv. Jag känner att jag äntligen har fått lite ro i min själ.
Ja egentligen började det redan vända så fort jag träffade Kevin för ca 4 år sedan. Sedan har det bara gått framåt 🫶.
2021 flyttade vi till världens gulligaste lilla hus på landet. Ytterligare en pusselbit hos mig föll på plats. Jag känner att för att jag ska kunna må bra måste jag få ha nära till naturen. Att bo i stan var för mig så dränerande och stressigt. En plats där jag bara inte passade in. Här ute på landet fick jag nu äntligen springa barfota, sitta på en stubbe och bara glo en stund i stillhet, plantera och odla och få dola runt med händerna i jorden och få lite skit under naglarna, höra koltrastar sjunga sin fina sång framåt kvällarna. Ja, jag kan nog fortsätta göra listan hur lång som helst….🤎
Men detta året bjöd på ytterligare stora förändringar. Jag fick erbjudande om en eventuell tjänst som blivit ledig alldeles i närheten av oss där jag gått in och hjälp till lite emellanåt när det varit mycket för dom att göra. Och detta var en önskan jag hade så starkt att få se mer av den tillverkningen. Och efter kanske ett halvårs tid kom nu erbjudandet! 😍
Kevin och jag trivdes superbra i vårt lilla hus men det är tråkigt nog inte ett hus som ger samma möjligheter till att få växa i livet på samma sätt. Så i våras dök ett nytt hyreshus upp alldeles i närheten av vår nuvarande bostad fast större och inte nog med det så följde ett stoort växthus med så vi vart intresserade och efter en liten tid fick vi svar tillbaka att vi fick det om vi fortfarande ville ha det! 🙌
Jag ska passa på att flika in att detta kom samma vecka som jag hade tackat ja och skrivit på papper till en provanställning på nya jobbet, haha ❤️
I det nya huset skulle köket göras om och totalrenoveras innan inflyttning men det gav oss tid att börja tapetsera och måla i dom övriga rummen under tiden så slapp vi greja med det efter att vi flyttat in alla grejer 👌
En glimt av vad som komma bli vårt sovrum
Så såhär såg vårat liv ut i våras mer eller mindre.
Köket under renoveringen
Det sattes in ett nytt fönster (det ni ser på bilden över) i köket men en glimt ut mot sjön!
Här står man med ryggen mot nya fönstret i köket och blickar ut mot hallen.
Och såhär såg huset ut utvändigt på våren. Detta var en av dom mååånga kvällspromenader jag tog för att bara få en glimt av ”vad som komma skall” och för att få nypa sig i armen och försöka landa i att detta snart skulle bli vårat!
Vardagsrummet
Här står vi i vardagsrummet/tv-rummet bredvid den älskade kaminen. Här försöker vi tänka ut en passande tapet också. Men vad tyckte ni om den tapeten som redan satt uppe är frågan? Alltså jag själv tycker inte att den är särskilt hemsk. Den är lite häftig och jäkligt modig om man frågar mig 😅 men den var himla sliten på flera ställen och jag som gillar att få variera mig med inredning känner att jag blir lite begränsad till en så stark färg på väggarna. Men skriv gärna vad ni tycker om den, skulle vi haft kvar den? 😉
Våren kom mer och mer….
Och med allt som fanns att göra var vi fort inne i sommaren och början av juni.
En riktig cooling till katt må jag säga som hjälpte mig förbereda inför flytten som började närma sig på riktigt nu.
Köket började falla på plats.
Jag fick små solrosplantor av en vän att sätta i trädgården. Ni som känner mig vet att solros är min favoritblomma, det är som glädje på en stjälk 🤭🌻
Så här såg nog mitt ansikte ut större delen av tiden under denna perioden. Morgon, kväll, middag, lunch 🫴 happy face
En glimt av växthuset.
En glimt inuti växthuset.
Nu hade flyttlasset gått och vi tackade vår lilla stuga för en kort men otroligt fin tid och fortsatte Nu vidare till vår trädgårdsmästarbostad som det varit förr i tiden.
Här leker livet. Ett tag var det bara plocka bär, frukt och ogräs som var det enda jag gjorde, och en och annan paj ock!
Lingon- och blåbärsplockning blev det det med.
Plus ett halvhjärtat försök att ge mig på att försöka odla broccoli. Det visade sig inte varit det lättaste. Men jag fick erfarenhet och ligger i krig med kollarverna…🐛💣💥💨
Och egenplockade blombuketter!
Sedan framåt hösten försökte jag ta tillvara på så många av dom fröer jag hade tillgång till i trädgården för att se om man kan göra nått kul av dom kommande säsong?
Här har ni slutresultatet av sovrummet.
Och en vy jag kanske lite väl ofta lägger upp men på vårat vardags-/tv-rum. Efter att den röda tapeten försvann och ersattes med en något mjukare ton 🤭
Med hösten förvandlades vildvinet som växer på den stora stenmuren till en vacker blodröd färg som blev otroligt häftigt!
Morgnarna blev allt kallare och disigare men det gjorde mig ingenting när man fick mötas av denna vyn påväg till jobbet.
I november fick jag göra premiär med att för första gången någonsin ställa ut ett av mina verk på en konstutställning! Och detta var också någon jag haft som en dröm sen många många år tillbaka. Och nu fick jag stå där och se med egna ögon, folk stå och samlas kring något jag själv hade gjort?? en väldigt konstig och surrealistisk känsla men ack så rolig! 🙏❤️
Tavlan fick en ny ägare efter utställningen och jag hoppas så att den nya ägaren kommer tycka lika mycket om den som jag då den för mig är väldigt speciell och mycket kärlek ligger nedlagd i den 🙏
Så kom vintern och jag måste säga att jag njutit av var enda liten sekund som vi fick se lite snö ❄️
En Figaro som är ute och spatserar i snön.
Ja vid detta läget så har jag nog fått med det stora hela kring detta året. Jag hoppas att 2023 fortsätter lika bra som 2022. Jag längtar också enormt mycket efter att få hänga med i en något lugnare takt med mindre renovering och få se våren komma smygandes in i trädgården och väcka liv i den igen. Och allt jag har förberett i rabatterna till våren…🫢🌱
Så stod äntligen julen vid dörren. Den 23:e december vankades det som vanligt uppesittarkväll. Jag gav mig även på att göra min premiärkokning och griljering av julskinka. Något jag aldrig gjort själv innan utan hjälp av min kära mor…hehe. Men i år var tydligen året då jag tog traditionen i mina egna händer. Och slutresultatet får jag ändå säga blev rätt bra för här står jag nu med en ätbar skinka (ja faktiskt god om jag får säga det själv) och med ett helt kök utan några som helst tecken på eldsvåder 😉
Uppesittarkvällen blev väldigt lyckad den ock! Bortsett från att stackars Kevin åkt på en förkylning såhär lagom till jul och någon vinst såg vi inte skymten av. Men bortsett från det hade vi en väldigt mysig och trevlig kväll tillsammans!
Julaftonsmorgonen började med skinksmörgåsar och julmust! What else? 😉 Sedan var det dags att dra igång det sista fixet med julbordet. Kevin satte igång att göra sina efterlängtade ägghalvor som enligt honom är bland det viktigaste på julbordet! Jag satte igång med att göra risalamaltan och sedan köttbullarna. Efter det återstod bara dukningen och sedan var allt klart för mamma,morbror och lillebror att komma.
Granen var klädd och klapparna klara och den lille tomten vaktade och beundrade granen i vanlig ordning.
Frågar du mig vad som är viktigast på julbordet blir nog svaret:
1. Sillsallad
2. Janssons frestelse
3. Omelett
Vad är dina topp tre ”must have” på julbordet?
Sedan förflyttade vi oss alla in till tv-rummet där det var uppdukat med sockergodis, knäck, clementiner chokladaskar, you name it! Här skulle ingen gå hungrig inte….och så var det dags för kalle Anka att ta plats på tv:n.
Jag ”tände” i kaminen. Arvid fick åka iväg en snabbis för att köpa tidningen och i samma stund kom tomten och knackade på dörren. Det är alltid himla trevligt då jag tror att tomten blir lite extra….”frisläppt” när han kommer hem till oss. Här är inte allting lika mjukt och fint formulerat om man säger så, haha.
Sen längre framåt kvällen kommer bland det bästa av allt: Karl-Bertil Jonssons julafton! Det får man bara inte missa! Som liten tyckte jag att det bara var obehagligt, mest p.g.a sättet det var tecknat på. Alla ansiktsdrag var så skarpa och överdrivna. Men nu tycker jag att det är där charmen sitter. Plus alla roliga repliker 👌
Dagen efter julafton var det dags för 30-årskalas! Det var utklädnad som gällde och temat var: Disney. Jocke hade gått all-in (som vanligt när det gäller maskerad känner jag, haha) och vad passar då inte bättre än att jag är häxan? Ni som känner mig vet att jag är ett stort fan av svart och relationen mellan mig och jocke är något av en ”tough love” relation, likt en storebror man gärna går på nerverna 😇
Tyvärr fick vi lämna kvar vår kära dvärg Kloker/Kevin som ofta brukar ha ett litet vakande öga så att ingen av jocke eller mig far allt för illa i våra små dispyter. Men oftast så är det ju just Kloker vi slåss om och nu när han var tvungen att stanna hemma och vila så gick det faktiskt rätt bra för både häxan och snövit att hålla sams….även om det var nära där ett tag att det blev en liten tugga i äpplet…
Andra små dvärgar var minst sagt glada över att få se snövit….
Blåögda Snövit ser inget medans Trötter ser allt han….
Och här har ni Dvärgen Glader tillsammans med sin stora idol Cruella De Vil. Ett något omaka par kan tyckas men även där tycktes allting gå fint!
Detta var min julhelg och efter den har jag i princip sovit och sovit och åter sovit….glömde jag att skriva att jag åkte på Kevins eländiga förkylningen tillslut ändå? Jag som var så glad att jag verkade slippa. Har träffat flera personer i min närhet som kommit med snuva och andra förkylningssymtom men ingen tycktes bita på mig! Jag verkade ha hur starkt immunförsvar som helst, och därmed följde en gnutta hybris kanske….så det var la kanske lite på sin plats att få fötterna tillbakadragna på jorden igen och inse att man faktiskt inte har något ultra super oövervinnerligt immunförsvar….tråkigt tycker jag.
Ett år senare. Jag vet inte om jag kan säga att tiden har gått särskilt fort egentligen då det känns som att jag har haft hemsidan/bloggen hur länge som helst, haha. Men det kan ju vara att detta året 2022 har varit ett av det mest händelserika i mitt liv. På en vecka hade jag både lyckats få ett jobb och tackat ja till ett nytt och större hus att flytta till under sommaren. Där satte livet fart på riktigt kändes det som, och jag har aldrig njutit mera.
All den oro som hängt över axlarna i så många år började äntligen att lätta och jag fick lite andrum att få andas och ta in livet.
Vi gick från denna väldigt älskvärda lilla stuga till….
Detta!
Själva huset och läget är sååå fint.
Hela sommaren gick åt till att plocka bär och frukter, utforska den stora trädgården som aldrig tycktes ta slut, baka pajer, gräva i rabatterna, bekanta mig med ett stort växthus som följde med huset, odla och tapetsera och måla.
Här trivs jag som fisken i vattnet 🤎
Hösten började smyga sig på och trädgårdslivet började sakta att varva ner mer och mer. Nu började tiden då man ”flyttar tillbaka in” i huset igen och fortsätter där man avslutade då trädgården blev för tilldragande.
Nu var tiden här för att bona in sig och varva ner i väntan på att vintern skulle komma.
elviradebeau.com 